Kriminalinspektör Malin Fors är faktiskt en ganska tragisk figur. Hon är ensam, dricker för mycket och söker tröst (läs sex) hos en journalist som nog egentligen mest söker inside information. Jag tycker om 'Sommardöden' därför att själva krim-plotten är välskriven och spännande. Att man får "höra" offrens röster berätta och ge ledtrådar ger en annan dimension till berättelsen. Men poliserna är sådär. Första boken 'Midvinterblod' var bättre. Den här är ok. Min man säger 'men du ska nog ändå läsa den tredje boken också', och det ska jag självklart göra. Men inte nu med en gång...
En omskakande berättelse om övergrepp, förtvivlad kärlek och djupaste hat - så säger bokens baksida. Och det stämmer bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar