Det var ju det där med Deckargenren. Och att jag inte kunde ge mig i jakten på att hitta nåt i den genren som jag gillar. Och TADAAAA!! Jag tror ta mig tusan att Kristina Ohlsson har klarat det. Jag gillar Askungar, som är hennes debut. Den är hyfsat välskriven, det är en intressant story och det är kul (om än väldigt stereotypa) karaktärer. Jag kan tycka att hon kan bli lite tjatig i att driva hem poängen i de olika karaktärernas personligheter, de blir lätt lite karikatyrartade. Och att själva "twisten" på storyn är uppenbar för läsaren ca 150 sidor innan utredargruppen kommer på den - det kan jag känna är lite tråkigt. Hundrafemtio sidor av: "Meh VARFÖÖÖÖR??? Vad är motivet??? Vi fattar inget!!!" är lite i mastigaste laget.
Dock tror jag mycket gott om nästa "del" av Ohlsson, Tusenskönor. Den ligger där hemma på byrån, jag måste bara vila mig lite från allt elände och läser just nu De Vigan - Underjordiska timmar. Den är faktiskt tokigt bra, subtil, suggestiv och hisnande i sina beskrivningar av det mänskliga. För övrigt: spana gärna in Sekwa Förlag! De ger ut modern fransk litteratur på svenska och har i mitt tycke en imponerande utgivning. Av det jag har läst har jag inte blivit besviken en enda gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar