Ögonblicket - Douglas Kennedy

Ni känner mig, jag är en deckar-tjej. Det är inte ofta jag fängslas av romaner, inbillar jag mig i alla fall. (Kanske ändå, oftare än vad jag tror... eller?) Men med jämna mellanrum händer det, och då brukar jag ramla dit ordentligt. Som den här gången. Douglas Kennedy är en favorit sedan tidigare, 'Den andra kvinnan', 'Förändringens vindar', 'Den gåtfulle fotografen' och 'Ett alldeles särskilt förhållande' är några av hans böcker jag läst och tyckt väldigt mycket om. (Såg faktiskt att det fanns en som jag inte har läst: 'Lämna världen' så... hej bibblan here I come!)  

 

Just den här boken - 'Ögonblicket' - hörde jag om på radion för ett tag sedan. Och ni vet, det gäller att suga i sig alla boktips, stora som små. Av det jag hörde på radion förstod jag att det var en kärlekssaga man inte kunde lägga ifrån sig. Så lite tur i oturen var det kanske att jag blev sjuk precis när jag hade satte tänderna i den här boken... för jag kunde inte sluta läsa. Berättelsen om Thomas Nesbitt och Petra Dussmans möte i Berlin 1984 är passionerad och spännande. Vi vet alla att kärlek inte alltid är enkelt, men om man också ska blanda in politik - ja då kan det bli riktigt svårt. Kalla krigets Berlin, en delad stad. Öst och Väst. Stasi. CIA. Och så en hejdundrande förälskelse mitt i allt detta. Tummen upp om ni frågar mig. Jag älskade den här boken. Själva kärlekshistorien, som ju egentligen är hela boken, är en tillbakablick. I början av boken möter vi Thomas Nesbitt många år senare, när han levt ännu ett liv. Kärlek. Glädje och sorg. Våga tro och våga lita, men våga också vara ärlig. Våga ställa frågan och lyssna på det svar du får. Allt är inte vad det verkar. Man brukar säga att kärleken övervinner allt. Det gör den nästan... Men den kan göra det om man tillåter den.

 

When she woke - Hilary Jordan

Tänk dig att du blir arresterad, genomgår en rättegång, blir dömd och inlåst i en cell - och när du vaknar nästa morgon så är du röd. Inte lite solbrändsröd eller rosa på sina ställen, utan totalt knallröd på hela kroppen. Så börjar boken "When she woke", där huvudpersonen Hanna lever i en ultrakonservativ kristen framtidsvärld där hon av misstag blir gravid och genomgår en (högst olaglig) abort. Hennes brott är således mord, och straffet är att leva i sin vanliga miljö, men under ett antal år vara helt rödfärgad.

Det här är en intressant idé, hur reagerar vi som människor när dömda brottslingar är lätt igenkänningsbara på gatan? När en älskad vän, syster eller dotter plötsligt blir en "annan"? När blir vi så rädda för det "andra" att hatet och våldet kommer? Temat har utforskats av Hawthorne i "The Scarlet Letter" (kvinna i puritanskt samhälle är otrogen och dömd till att bära ett rött "A" på sina kläder för Adulterer), och det finns många andra exempel på hur den här typen av utskiljning och och märkning förändrar hur vi ser på på en människa. Jordan går inte på djupet med implikationerna av vi/de-tänket, men tillräckligt för att skapa en kall känsla i magen på mig. För obehagligt, det är det. Den här berättelsen är otroligt annorlunda gentemot hennes första "Mudbound" som jag skrev om här, men har samma kärva, lite återhållsamma berättarstil. Däremot tycker jag inte att When she woke har samma skrivardriv och självförtroende som Mudbound - emellanåt känns det som att Jordan tappar riktningen med sina karaktärer; som att hon har skapat sina personer, satt dem i en trasslig situation men inte är riktigt säker på vad hon ska göra med dem. Läsvärd, absolut, men ingen favorit.

Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken

Jag missade serien när den gick på tv, eller rättare sagt - jag missade första avsnittet och tänkte sedan att jag ville läsa böckerna innan jag såg filmerna. Dessvärre var det lång väntetid på bibblan (vad sägs om dryga 300 i kö före mig?) + att programmen bara var tillgängliga på SVTplay i 30 dagar. Men vid senaste biblioteksbesöket stod den bara där och det var fritt fram för mig att låna. "Torka aldrig tårar utan handskar 1. Kärleken" Jonas Gardell. Och nu har jag läst ut den. Två kvällar tog det. En fantastisk bok, en bok som berör men som emellanåt - på något konstigt sätt - också roar. Mycket Gardellig, man kan höra hans röst när man läser. Han visar tydligt sin ilska och sorg i berättelsen, men där finns också kärlek och värme. Jag grät inte som jag hört att många andra gjort när de läst den här boken, men jag höll andan. En viktig bok om ett 80-tal som stundtals känns som 1800-tal. Det är bara 30 år sedan, men det är faktiskt ganska svårt att tro...

Läs den här boken. Gör det. Jag står nu i kö på bok nummer två, och till hösten kommer trilogins avslutande del ut. Det ser jag fram emot.

Sommaren utan män - Siri Hustvedt

En poetisk pärla. En feministisk fackla. 200 sidor läsglädje. Helt annorlunda mot alla de deckare jag vanligtvis läser. En berättelse om kvinnlig vänskap, en berättelse om att bli lämnad och om att finna ny mening och ett värdigt liv. Om att som kvinna söka tröst hos sin mor och hos sin dotter. Huvudpersonen har ordet och hon talar emellanåt direkt till läsaren, en berättarform som jag inte alltid är så förtjust i... men här funkar det alldeles utmärkt fint. Jag känner mig på något sätt delaktig och viktig som läsare. Fånigt kanske, men ok då. Den bjuder jag på. Snälla, läs Siri Hustvedts 'Sommaren utan män'!

 

Sharp objects - Gillian Flynn

Gillian Flynns 'Sharp objects' är en annorlunda spänningsroman, en berättelse som kryper under huden på mig. Och lite mot min vilja blir jag märkligt berörd av huvudpersonen Camille, en ung reporter som för jobbets skull återvänder till sin hemstad. Där väntar ett mord, ett försvinnande och Camilles två småsystrar - den ena död, den andra oerhört provocerande. I hemstaden tvingas hon också möta sin familj och sina spöken. Camille snurrar runt sin egen axel i ett självdestruktivt beteende, och man kan tycka att hon har nog med problem med sig själv. Men som hungrig reporter jagar hon sitt scoop och hon dras allt djupare in småstadens intriger. Jag gillar den här boken väldigt mycket. Det är annorlunda och det är spännande - men det är också lite crazy och oväntat. Helt klart en ny favoritförfattare, på min bibliotekslista finns nu också Gillian Flynns böcker 'Dark places' och 'Gone girl'.

 

 

The Age of Miracles - Karen Thompson Walker

Igår läste jag ut den första av julklappsböckerna. En fin liten historia (Thompson Walkers debut) som handlar om elvaåriga Julia som precis börjar nosa på det här med vuxenvärlden i en tid då världen förändras radikalt. För plötsligt börjar jordens rotation stanna av. Dygnen förlängs stadigt, minuterna rinner in och blir till timmar - plötsligt är de naturliga dagarna 26 timmar, 28 timmar,  och så vidare. Så vad händer då när dagarna och nätterna blir längre? Vad händer med människorna som lever i den tiden? Hur reagerar djur och växtlighet? Och hur ska man som elvaåring våga prata med pojkar?

Thompson Walker blandar de stora frågorna (kommer mänskligheten att överleva) med de lite mindre (kommer kompisen bjuda mig på sitt kalas) på ett oerhört skickligt sätt, och berättarperspektivet är upplagt på ett intressant sätt - författaren låter en förstå att det finns en tid efter det att jorden börjar sakta ner, men inte hur lång tid. Jag sträckläste den, med sitt vackra språk och lätt skräckinjagande tema var den svår att lägga ifrån sig. Det ska bli kul att följa Thompson Walker, ty skriva, det kan hon.

Nattens cirkus - Erin Morgenstern

En fantastisk bok. En pärla till overklig saga att bara älska. Jag sveps med, luras och bländas. Och det är en härlig upplevelse. "Nattens cirkus" är magisk och välskriven. Helt underbar!

 

 

Tålamodet

Just nu är det lite upp och ner med läsandet. Jag är jättesugen på att läsa, men när jag väl sätter mig med en bok blir jag otålig och vill bli klar så att jag kan börja på nästa. Friskt? Nja, sådär. Jag har i alla fall just läst ut The Astonishing Life of Octavian Nothing av M. T. Anderson. Det är en intressant liten sak som berättar en historia genom en samling gamla manuskript, brev och vetenskapliga iakttagelser. Det hela utspelar sig i Boston, Massachusetts i slutet av 1700-talet. Mitt i naturfilosofernas guldålder, när man ständigt strävade efter att genom experiment försöka fastställa hur världen fungerade. Så även på The College of Lucidity, där Octavian bor tillsammans med sin mamma. Genom Octavians till en början ganska naiva berättelse ser man ganska snabbt den egentliga berättelsen, varför och hur mor och barn har hamnat i Boston, och varför de är kvar där.

En sugande, bitvis mycket obehaglig berättelse som jag inte riktigt vet om jag tyckte om egentligen. Den här boken är tänkt som första delen av en trilogi, vilket förklarar varför jag tyckte att boken tappade styrfart i sista halvan - den är ju tänkt att fortsätta.

Mudbound - Hillary Jordan

Wow - vilken bok! Den, som på svenska heter Mississippi, utspelar sig just där - i djupaste Södern strax efter andra världskrigets slut. Man får följa flera olika karaktärers resa genom bomullsplantagernas själadödande arbete, den öppna fientligheten mellan vita och svarta, hur tradition och vardag skapar och formar människor  - och vad som händer när sådana ramar ifrågasätts. Jag läste den på engelska, så jag vet inte hur översättningen är (säkert bra). Jag gillar speciellt att de olika karaktärernas "röster" ges egna kapitel, vilket ger läsaren möjlighet att läsa en händelse från flera håll.

Jordan berättar på ett lågmält, suggestivt sugande sätt som gör det näst intill omöjligt att lägga ifrån sig boken. Välskrivet och väl berättat. Eftersom jag nyligen läste Niceville , som till viss del behandlar samma ämne, är det svårt att inte jämföra de båda böckerna. Den största skillnaden i mitt tycke, är berättarstilen. I Niceville skrattade jag och grät jag och levde mig in i karaktärerna på ett sätt som jag inte gör i Mudbound. Jordans berättarstil är ren, osentimental och inte desto mindre kraftfull. Hon får det att hisna i magen av fasa och oro på sina ställen, men därvid stannar det. Väl avvägt av henne, tycker jag.

Dorothy Koomson

Det finns många sorters favoritförfattare. Författare som av olika anledningar fått en särskild plats i ens hjärta - eller hjärna.

Dorothy Koomson är en av mina absoluta favoriter. Helt klart en författare som slagit sig in på Mallas topp-tio. 'My Best Friend's Girl' var den första av hennes böcker som jag läste. Jag minns inte hur jag hittade den, men efter bara ett par sidor var jag fast. Och där satt jag med kinderna våta av tårar. Hon skriver om relationer och händelser i en vardag där allt ställs på ända. Hon skriver om sånt som bara händer "andra", inte mig. Hon skriver på ett sätt som får mig att hålla hårdare i mina nära och kära, att ibland oroa mig lite mer (kanske för mycket) - men framför allt får hennes böcker mig att känna extra tacksamhet för allt det underbara jag har.

Nu har jag precis läst hennes senaste roman 'The Rose Petal Beach', och den var lika bra som de tidigare. Jag föredrar att läsa hennes böcker på engelska även om flera av dem finns på svenska. Man får ju vänta så väldigt länge när det kommer en ny bok om man också ska vänta på att den översätts. Och så inbillar jag mig att det försvinner en del kvalitet i översättningen...

Jag tycker såklart att ni ska läsa alla Koomsons böcker, men om ni bara ska läsa en så föreslår jag att ni väljer just 'My Best Friend's Girl'. Ni har så bra läsning framför er. Lyckliga ni.

 

 

The Fault in Our Stars - John Green

I den mån en bok om en cancersjuk sextonåring kan vara fantastisk, så är denna det. Jag fullkomligt förlorade mig i karaktärerna, berättelsen, och hela stämningen. Samt blev lite tonårsförälskad i den manliga huvudpersonen, Augustus Waters. Tänk om alla sextonåriga flickor kunde få ha en Augustus i sitt liv, då vore världen lite finare tror jag. Jag gillade också att en bok som är starkt genomsyrad av Cancer, ändå handlar väldigt lite om just Cancer. Trovärdigt, starkt och bitterljuvt på sina ställen, krasst, naket och vardagsverkligt grå på andra. Om det här är vad tonåringar och andra kids läser idag så finns det sannerligen hopp för mänskligheten. Låna den, köp den, för guds skull: Läs den.

Fifty shades of Grey - EL James

Ja vad ska man säga. Pang på. Inga omskrivningar. 'Fifty shades of Grey'. Ung oskuld möter stora stygga vargen. Min fundering om att det måste vara något mer än erotik som gör att detta blir en sådan storsäljare håller inte så länge. Det är sex, lite romantik - och så några missförstånd kvinna vs man. Pirrigt men inte så särskilt mycket mer än snusk. Liksom. Ändå måste jag erkänna, jag vill veta hur det ska gå. Hon är ju inte dum den där James, en trilogi - och slutet av den första boken är lite av en cliffhanger... Men helt klart, efter att ha läst denna bästsäljare kan jag konstatera att erotik och sex säljer. För det är inte något litterärt mästerverk jag nu lägger åt sidan...

omtalad erotik

Just nu syns och hörs EL James bok 'Fifty shades of Grey' överallt. Jag läste om den i en engelsk bokblogg för ett tag sedan, la den inte särskilt på minnet. Men när det började surras om boken i all tänkbar media så måste jag erkänna att jag blev lite nyfiken. Boken beskrivs som en erotisk bästsäljare. Men något mer än bara erotik måste det väl ändå vara? Den typen av böcker (inga fördomar här inte) brukar ju inte direkt hamna i strålkastarljuset och sälja miljonupplagor. Eller?

 

 

Ok, jag har köpt den och jag ska läsa den. Lite snusk har väl ingen dött av. Tvärtom kanske? Well, vi får se. Vad säger ni om det här?! Sidan 13: "It's the first time he's said my name. My heartbeat has accelerated, and my cheeks are heating up again. Nervously, I tuck my loosened hair behind my ear."

Måste bara, alltså, tänk att till och med Dagens Industri skriver om en erotisk bok... i och för sig med fokus på vilken schysst business det ska bli för Norstedts nu när de släpper boken på svenska - men ändå liksom...

 

 

Kathryn Stockett - Niceville/The Help

Malin: Skeeter, Aibileen och Minny. Tre kvinnor, två världar - en helt fantastisk historia. Jag älskade den här boken. Jag skrattade och jag grät. Jag häpnade och förfasades. En berättelse om svarta och vita i den amerikanska södern på sextiotalet. Förtryck och orättvisor, men också så mycket stolthet, kärlek och humor. En underbar bok om vänskap och mod, om att våga berätta.

Anna: Ja, jag kan inte annat än instämma. Jag gick igenom hela känsloregistret med den här, skrattade, grät och blev förbannad om vartannat. Det är omsorgsfullt berättad historia om djupaste Mississippi och just hur hårt gamla föreställningar och idéer kan sitta. För mig kom den lägligt efter att ha läst om emancipationen och amerikanska inbördeskriget (1860-1865), och det var en väldigt stark upplevelse att tänka sig att slaveriet avskaffades HUNDRA år tidigare än Niceville utspelar sig - och vi/dom-tänket är så starkt, föreställningar om hur man beter sig eller inte, vad "coloreds" får göra och inte finns kvar i lagstiftningen... det är hårresande, minst sagt. Men den här berättelsens styrka är hur den jobbar innanför de här givna ramarna, hur tokiga och inskränkta de än ter sig i modern tid.

Niceville/The Help - Kathryn Stockett

Flickan från ovan - Alice Sebold

Det här är en fantastisk läsupplevelse! För mig är det en bok i klass med 'Själens osaliga längtan' och 'Någonstans inom oss'. Frågan om vad som händer när man dör, om allt blir svart - om man på något sätt hänger kvar, om man kan påverka eller kommunicera - denna fråga blir återigen något att fundera över.

Mordet på den fjortonåriga Susie Salmon är bokens stora snurr, det är där det börjar. Och det är det allt handlar om. Den mördade flickan som från sin plats i himlen ser familjen undra och oroa sig efter det att hon försvunnit. Susie ensam sitter såklart inne med alla svar. Bara hon vet sanningen. Men som läsare får man direkt vetskap om vem det är som våldtagit och mördat Susie. Det handlar inte bara om jakten på en mördare, framför allt är det en berättelse om flickans familj och vänner som finns kvar. Deras sorg och ansträngning till ett fortsatt fungerande liv.

Mot slutet av boken var tårarna nära många gånger, och vid ett par tillfällen svämmade det såklart över. Jag älskar att bli berörd av en bok såhär. Så mycket känslor, och så mycket tankar. Den här boken är egentligen allt annat än en berättelse om ett brutalt mord på en ung flicka...

Flickan från ovan - Alice Sebold

Victoria Bergmans svaghet

Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist har skrivit tre otroligt bra böcker. Spännande och annorlunda, utmanande böcker. När jag nu precis har läst ut den tredje delen 'Pythians anvisningar' tänker jag att med facit i hand så vill jag läsa alla tre böckerna igen. Igen! Det var så mycket som fick sin förklaring och allt föll liksom på plats i den sista boken - sådant som man undrat och inte riktigt förstått innan. Men det är klart, om man vetat i början vad man vet nu... hade böckerna då varit lika bra och spännande? Antagligen inte. :)

Parallellt med psykologiska irrfärder och dubbla personligheter pågår flera mordutredningar. Finns det ett samband? Den som läser får veta...

Starka och samtidigt sårbara kvinnliga huvudpersoner; psykolog, polis och offer. Mystiken tätnar i den tredje boken och det visar sig att inget är vad det verkat. Jag älskar att bli underhållen och nästan lurad på det här sättet, berättelsen virvlar och svänger - grymt bra!

Del 1 heter 'Kråkflickan' och del 2 'Hungerelden'. Läs hela trilogin, snälla - gör det bara!

Minnet av en smutsig ängel - Henning Mankell

En fantastisk berättelse. Och ännu mer tycker jag om 'Minnet av en smutsig ängel' efter att ha läst Henning Mankells efterord där det visar sig att bakom denna fantastiska berättelse finns lite (eller mycket) sanning. Jag läser och njuter, Mankells språk är stillsamt och han målar upp en mycket tydlig bild av den unga Hanna och hennes tid i  Portugisiska Östafrika. En bild som gradvis förändras under berättelsens gång. Förändringen är en naturlig följd av de många händelser som inträffar under den relativt korta period som boken utspelar sig, ungefär två år. Mankell är proffs på Afrika, och den här berättlesen om svarta och vita i början av 1900-talet är oerhört stark. Jag blir berörd. Boken är fantastiskt bra, och slutet som först kändes lite plötsligt har efter en stund fått sjunka in och känns nu perfekt. Ibland är det bra att inte få allt förklarat för sig, den egna fantasin mår bra av att arbeta lite...

Någonstans inom oss - Kajsa Ingemarsson

Jag tyckte väldigt mycket om den här boken. Historien börjar när huvudpersonen Rebecka väljer att ta sitt liv. Det är där det börjar - när Rebecka dör, men inte försvinner. En kärleksfull berättelse om att vilja kunna lita och ge sig hän, men att inte våga. Att istället förekomma och själv välja bort allt det man tycker sig ha till låns. Jag blir berörd när jag läser, vem har inte någon gång i livet spelat svårfångad eller ointresserad. Vid olika tillfällen och på olika nivåer såklart. Men ändå. Att inte våga blotta sig och visa sitt innersta. Att istället spela ett spel med känslor för att inte riskera en förlust.

Någonstans inom oss - Kajsa Ingemarsson

The imperfectionists - Tom Rachman

Har just börjat, verkar lovande! Många enskilda historier som hänger ihop på ett elegant vis - ska bli spännande att se vart det tar vägen.

http://instagr.am/p/LyPSwtwqsS/

David Nicholls

För ungefär ett år sedan läste jag 'En dag' av David Nicholls - en härlig, rolig och fin bok. Jag älskade den! Och jag blev inte särskilt förvånad när jag hörde att det var Nicholls som hade skrivit manuset till 'Kalla fötter', ni vet den där brittiska serien som gick på tv för ett gäng år sedan. 'En dag' handlar om Emma och Dexter, deras liv och deras vänskap. Ett annorlunda berättargrepp är att man som läsare får titta till dem samma datum varje år, varannan gång via Emma och varannan via Dexter. 15 juli, deras "årsdag". De lever sina olika liv men finns på något sätt ändå alltid frånvarande närvarande i den andres tillvaro. En underbar bok.

Nu är jag mitt uppe i 'På vinst och förlust' av samma författare, den är skriven 2003 - jag tänker mig att det blir någon gång mitt emellan 'Kalla fötter' och 'En dag'. Och utan att känna efter alltför mycket så förstår jag att det var den senare boken som blev Nicholls genombrott och inte den här... Det handlar om en ung kille som börjar läsa vid universitetet, Brian 19 år. På väg att bli vuxen, och omgiven av alla de delikata problem och våndor som medföljer denna tid i livet.

Att läsa David Nicholls är lite grann som att ana både Helen Fielding och Nick Hornby bakom nästa sida. 'En dag' håller absolut samma klass, 'På vinst och förlust'... nja jag vet inte riktigt. Men jag vill absolut veta hur det går för Brian, får han sin Alice till slut tro...